Arkiv | IKT RSS feed for this section

Hur bilar bromsar – Algodoo i skolan

2 Aug

Har nu på allvar kommit igång och skriva på korta lärarhandledningar till övningar med hjälp av Algodoo, kopplade till fysikkurserna och teknikkurserna på högstadiet. Började med att fundera kring en enkel modell av en bil, hur de bromsar, och hur bromssträckan beror på hastigheten och vikten. Något som naturligtvis är av vikt när det gäller trafiksäkerhet.

Det var lurigare än man först kunde tro. Nu har även jag lärt mig någt om skillnad mellan bromsar fram och bak exempelvis.

Här hittar du detta första exempel, och här hittar du kursplanen i fysik för högstadiet dit jag kommer att lägga fler lärarhandledningar, sorterade efter kunskapsmål.

Ibland kan det bli för mycket av det goda. I det här fallet friktion.

Ibland kan det bli för mycket av det goda. I det här fallet friktion.

Augmented reality – i verkligheten

26 Maj

Ett av de projekt som vi på CeLeKT just nu är involverade i handlar om hur Augmented Reality (AR) kan användas för att göra fenomen som är svåra, eller omöjliga, att studera i ett klassrum , synliga. Förhoppningen är att intressen, engagemang skall göra undervisningen roligare och bättre. I går var vi på besök i Arabyskolan i Växjö för att visa upp projektet för klass 9a. Engagemanget var stort. Responsen bra. SmålandsPosten var där och skrev en artikel som blev riktigt bra. Dyker den upp i digitalt format så lägger jag länken här. Ilias, en av eleverna, sammanfattar projektets syfte väldigt bra, utan att veta om det själv, när han säger att:

Jag tror att lektionerna skulle bli intressantare och vi skulle lära oss mer om det här fanns i undervisningen. Jag blev lite överraskad av det där med molekylerna. Det visste jag faktiskt inte! Men nu lär jag inte glömma det.

Projektet Science Centre To Go hittar du här.

Augmented Reality i fysikundervisningen på Arabyskolan

En video med projektet kan du se nedan.

Hur kan vi förbättra skolan med IT?

13 Apr

Precis samma fråga som IT-ministerns statssekreterare vill få reda på svaret på (se gärna filmen från regeringens hemsida) funderar jag kring specifikt när det gäller fysikundervisningen i skolan. Är du fysiklärare på gymnasiet eller grundskolans senare år och du vill du vara med och förbättra fysikundervisningen i skolan så ber jag dig fylla i formuläret som du hittar här: http://korta.nu/fysikundervisning

Fredagsfunderingar

25 Mar
Efter ett par dagar på lärarhögskolan sitter jag och funderar på sakernas natur. Den här träffen har vi fått ett par intressanta föreläsningar kring olika aspekter av en lärares yrkesliv. Men vi har inte övat eller blivit satta inför några konkreta pedagogiska situationer. Varken rent praktiskt eller som diskussionsmoment.
Min fråga som jag lite medvetet provocerande ställer mig själv, då den delvis går stick i stäv mot min tidigare uppfattning är huruvida det är rätt att lägga ut på VFU-praktiken, dvs skolorna, att ge lärarstudenten de rent praktiska färdigheterna – hur det går till i “verkligheten”. Att öva i olika situationer, på olika moment etc. Det som inte görs, eller görs i väldigt liten grad, på lärarhögskolan, där det ändå skulle kunna göras i termer av rollspel, videoinspelning av situationer med diskussioner kopplade till pedagogisk teori, kognitiv kun- och vetenskap etc. etc.

Jag menar – om hypotesen, eller i alla fall påståendet eller uppfattningen är att det finns problem med skolan, hur vi faktiskt är organiserade, hur vi lär ut, hur vi bemöter och bedömer elever etc, är det då inte så att nya lärare uppfostras in i det gamla systemet? Borde inte lärarhögskolan ta över initiativet och faktiskt visa hur det borde vara? Hur det skulle kunna vara och hur vi kan förbättra? Att stå för reformer och vara de som genomdriver dessa?

Kanske är det därför att jag läser på distans, i och för sig med flera väldigt långa och intensiva träffar per termin, som jag saknar de moment jag saknar. Vad det gäller användandet av teknik i undervisningen så har man på min utbildning mer eller mindre strukit de momenten och jag fann mig själv hålla föreläsning för mina kursare inför stundande grupparbete, där de flesta spydde galla över det existerande verktyget och dess ineffektivitet. Borde inte lärarhögskolan gå i bräschen för att vi lärare skall ta till oss och använda teknik som kan effektivisera elevernas inlärande?

Regeringen inspireras av sonen

15 Mar

Fick ett litet D på twitter av Marie Linder som uppmärksammat att Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister skrivit en text på regeringens hemsida angående det twitter-inlägg jag skrev under rundabordssamtalen kring IT-skola och framtid för ett par veckor sedan.  Ministerna verkar ärligt inspirerad av min son, som vet hur man bläddrar i menyerna på min telefon, med hjälp av touch-funktionaliteten, men inte vet hur man pratar. Ännu. Det här fungerar som ett bra exempel på hur det relativt enkla tekniska sociala hjälpmedel (som är twitter) kan användas för att förbättra och fördjupa demokratin. Hur bra tankar och idéer kan sorteras och fås att flyta upp till ytan, synligt för alla, och framförallt för de som söker och har ett behov.

Så här lyder meddelandet:

”Min son kan inte prata ännu, men han kan navigera min Android telefon… hur förbereder sig skolan på hans kommande närvaro?”

Ministern tror sig veta att skolan inte är så väl förberedd, men är å andra sidan redo att agera för att förändra saken. Nåväl, nu får jag slita mig från mitt IT-behov och försöka avprogrammera sonen som är beroende av ”I drömmarnas trädgård”. Skriver eventuellt lite längre i frågan i samma inlägg inom kort.

Det händer grejer

6 Okt

Tidskriften datorn i utbildningen, diu, skriver i sitt senaste nummer att ”alla  Ale satsar på egna datorer till lågstadiebarnen”. (Korrigering: Här var nog önsketänkandet lite väl stort och hetsig småbarnspappaläsningen lite väl snabb stort tror jag. Det skall alltså vara Ale, som i Ale kommun.)

Åke Gröndlund - glad och nyfinansierad 🙂

En utveckling som till och med gör mig lite förvånad. Senast i går hörde jag om en skola som köpt in datorer till eleverna och upptäckte när de var på plats att de även hade touch-funktion. Priserna rasar. Så gör även den löpeld som nu startats. Då känns det skönt att få här få läsa att Örebro Universitet och Högskolan Dalarna fått sex miljoner för att forska om satsningarna på en dator per elev. Åke Gröndlund driver Forskarskolan Teknikburna lärprocesser som därmed får en rivstart. Elva skolors elever utrustas med var sin dator och effekterna på lärandet följs upp. Nu undrar vi genast. Vilken blir hårdvaran? Vilka blir de verktyg och eventuella plattformar man kommer att använda. Kommer man att kunna alternera och testa olika efter hand? Det är ju inget lätt forskningsuppdrag att med traditionella empiriska metoder kunna dra några slutsatser kring. Men sådan är väl pedagogiken som forskningsfält.

European Schoolnet startar Netbook-projekt

27 Feb

Riina Vourikari har precis varit på OECD-konferens för där hon pratade om ett 1-till-1 projekt med Netbooks startat av European Schoolnet, ett samarbetesorgan med en stor mängd europeiska utbildningsministrar. Projektet inbegriper sex europeiska länder, däribland finns tyvärr ej Sverige. I introduktionen till projektet kan man läsa att en för-pilot studie inbegriper 60 europeiska klasser och deras. När pilotstudien kommer igång kommer 300 klasser att vara involverade. Det lär komma mängder av lärdomar ur detta projekt.

Riinas Twitterström hittar du här.

Uppdatering: Omvärldsbloggen skriver om konferensen kring projektet här.